BrilleochSkutt

Hotten 28 år, Zigge 2 år.

Lite tussig och stel men annars sitt vanliga jag trots att hon börjar bli ganska gammal.

Sockan gick ut och syntes inte till på över ett dygn. Vi började bli oroliga att hon gått tillbaks till tullinge. Men nu är hon hemma igen, hungrig och trött.

Nu börjar han bli stor. Över 12 kg vägde han sist vi kollade. Förra helgen hade jag lånat hem en klippsax för att testa att raka lite hår från haka och hals. Det gick så bra och var så kul att det blev lite mer rakat än vad jag tänkt mig. Så nu vet jag att det fungerar iallafall.

Annars har han den här veckan haft lite svårt att komma till ro om kvällarna. Förut kunde han och jag gå och lägga oss medan Johnny var uppe ett tag till men nu håller han på och springer upp och ner i trappan och skäller och gnyr tills även Johnny går och lägger sig.

Tittade runt i deras stora fina trädgård. Elton roade sig gott över att det fanns kaniner i en välstängd hage. Vi bjöds på kaffe med en ursmarrig raparberpaj och fick med oss lite av varje att sätta i vår egen trädgård.

Numer har jag hjälp när det ska betalas räkningar. Elton tar hand om kuvertet och jag om innehållet.

Och när vi ska elda inne och knölar papper för att starta brasan med finns det ingen som blir gladare för att få hjälpa till än den riktiga experten på papper. Han kan få ett kuvert rivet i 1000 bitar på nolltid, för att inte tala om hur många bitar han kan få till av en hel tidning!

Nu är det flera som frågat mig hur det går med Eltons skällande. Jag såg det som ett problem och tränade ganska intensivt ett tag med sen började det gå så bra så nu har vi inte tränat så mycket på ett tag. Jag ser det inte som ett problem längre. Visst han är lite skällig i vissa lägen, men absolut inte omöjlig. Jag kan få honom att sluta skälla, det är det viktigaste.

Varje dag träffar vi några olika hundar som han nu känner och det är inga problem alls. Främmande hundar är alltid lite jobbigt, likaså endel främmande människor. Han kan även ha lite svårt för vissa människor som inte är främmande också. Jag brukar försvara honom när folk undrar varför han inte vill hälsa med att säga att han är lite reserverad. Och ärligt talat tycker jag att det är bra att han inte vill hälsa på allt och alla.

Nu kan han sitt och ligg, han förstår stanna och kom hit och kan lyda det under rimliga förhållanden. Något som är fachinerande är att han förstår när det verkligen är allvar. Om jag vill att han ska komma till mig för att jag själv är lat är det inte säkert att han kommer, men om jag vill att han ska komma till mig för att jag är rädd att han ska gå på el-stängslet eller hamna för nära en bil eller häst eller något annat farligt då är han lydig som en cirkushund. Så det är skillnad på att be och att begära något, även för en liten unghund. Och han är fantastiskt duktig och lyhörd på jobbet, det är mest här hemma som han kan bli lite slarvig och dövörad.

Jag tror att han är ganska känslig. De gånger jag blivit arg på riktigt på honom har satt direkta spår hos honom. Så jag hoppas att vi ska slippa den negativa inlärningen så mycket som möjligt och fortsätta genom att förstärka det positiva istället.

Något annat som jag tror mig märka hos honom är svartsjuka. Det visar han när jag gosar med Miriam och han inte får vara med. Och han har försökt att protestera mot att jag ger uppmärksamhet till Joppe på jobbet eller Betty här hemma. Joppe är för snäll för att säga ifrån så där får jag försöka sätta gränsen för Eltons beteende. Med Betty var det lättare, hon hjälpte till. Hon och jag har känt varandra långt längre än Elton har funnits. När han försökte jaga undan henne när hon och jag hade en stund tillsammans sa hon ifrån (med min tillåtelse, tyvärr inte med hennes husses tillåtelse). Elton fick sig en tankeställare (och Betty lyder numer husse i första hand, att tillrättavisa unghundar är inte hennes uppgift, så hon viker undan för Elton om han blir besvärlig) . Han har lite svårt att acceptera att det inte är bara han och jag i alla lägen.

Det fortsätter strula med vattnet. Vårt vatten kommer från en brunn. Vi delar brunnen med flera grannar. Vattenflödet är fenomenalt bra och räcket till och blir över, ändå kom det dåligt tryck i ledningarna. Därför byttes hydroforen ut. I samband med det blev vattnet missfärgat och grumligt. Och strax därefter sprang det läck i en ledning under mark precis utanför vår tomtgräns...

i lördagskväll började det droppa vatten från taket i källaren. Johnny rev ner delar av väggen och hittade en vattenledning som sprungit läck.

Vi ringde en granne som är rörmockare. Han kom ut under söndagen och hjälpte oss att laga läckan provisoriskt så att vi kan slå på vattnet för husbehov. Men vi stänger av vattnet in till huset när vi inte behöver använda det. Röret måste bytas ut. Men först måste vi få tag på försäkringsbolaget. Hur svårt kan det va? Det verkar som att man måste ha obegränsat mycket tid att sitta i telefon om man ska kunna komma i kontakt med någon från försäkringsbolaget. Suck!

Nu börjar det bli fullt med båtar i hamnen.

några enstaka tulpaner har klarat sig undan från rådjuren

i massor runt huset

bra att ha hemma om vi får oväntat/väntat besök

Vi blir bara fler och fler. Nu har Sockan flyttat hem till oss. Hon undviker både Miriam och Elton och som tur är verkar ingen av dom vara speciellt intresserade av henne heller. Dom har förståss tittat på varandra och morrat åt varandra men sedan gått åt varsitt håll. Lika bra, då får Sockan känna in sig här hemma i lugn och ro.

Elton känner sig också hemma i nya huset hos Betty och Musse. 

Jag byggde ut hagen en bit i helgen. Det syns ganska tydligt var gränsen låg tidigare. Två dagar tog det för dem att beta ner den nya delen. Jag får stängsla vidare i veckan.

Något slags fruktträd är det. Ska bli spännande att se vad. Just nu luktar det underbart.

Nu flyttar fam. Glöersen in.

Nu är han snart ett halvår. I veckan som var lärde han sig att gå nerför våra trappor hemma. Ganska skönt för nu väger han nästan 12 kg. Och Miriam som förut hade källaren som fristad från Elton har nu flyttat upp och vill ha sin mat i köket tillsammans med oss, så det spelar inte så stor roll längre att Elton tar sig ner själv. Vi måste i allafall passa Miriams mat från att bli uppäten av någon annan än henne själv.

Elton känner sig nog väldigt stolt och fri över sin nya bedrift. Han har även börjat komma på en ny tecknik som gör att han kan ta sig upp i soffan och sängen, det fungerar inte varje gång men med tillräckligt mycket motivation och en liten ansattssträcka kommer han upp själv utan hjälp.

Nästan lika mycket himmel i havet som i himmlen själv.